Jag lever

Nu börjar det tjatas igen att jag är lat och inte skriver men nu är ju semestern slut så då finns inga ursäkter hehe.

Jag överlevde min första arbetsdag men ack så tungt det är. Tänk om man varje dag fick göra precis vad man ville istället för att varje dag gå upp 05.30, klä på sig i sömnen, ta bilen till bussen och sedan sätta sig på sitt arbete. Men vem vet. Jag är ju med i Postkodlotteriet-alltså har jag en så stoooor chans att vinna... eller inte.

Min semester har varit underbar. Jag har fått mycket gjort samtidigt som jag latat mig. Träna har jag totalt vägrat. Desto mer snacks, god mat och öl/vin istället. Inte så jättehälsosamt möjligtvis men mysigt. Dock har nya livet börjat frånochmed igår måndag. Det var jävligt inspirerande och är det fortfarande. Kanske kan det bero på att jag verkligen släppte allt lös under semestern just för att jag skulle börja skärpa mig efteråt. Hehe. Vi får väl se hur det går.

Lägenheten är nu helt urplockat på mina pinaler och det som återstår är möbler och lite husgeråd som behövs för att kunna hyra ut lägenheten. Allt är inflyttat och klart i lilla huset på Ingarö hos min darling. Mycket härligt. Otroligt mysigt.

Vad har hänt mer tro....? Jag fick ett ryck och slet upp alla stenar som låg i gräsmattan eftersom jag tyckte dom hade skjunkit ner och bara såg tråkiga ut. Sagt och gjort. Ett jävla slit men väldigt kul. Nu ligger stenarna omlagda endast runt en jättefin och stor doftschersmin och sedan gjorde jag kanter med stenarna vid ingången till verandan. Där alla stenarna låg har jag nu sått gräs och nu sitter även 6 stycken lampor utmed ingången.

Under tiden jag pysslade med det så kände jag hur kul jag verkligen tycker det är att hålla på med trädgården och anläggning. Man är ute, man är relativt fri och man ser sitt arbete växa fram. Ett resultat. Helt plötsligt kom jag på varför jag faktiskt trivdes med jobbet som fastighetsskötare.

Jag antar jag får ha det intresset endast som en hobby.... men ändå. Man funderar väldigt mycket ibland på varför man egentligen ska jobba bort större delen av sitt liv och sedan när man är gammal och skröplig börja leva livet. Visst, självklart kan man leva livet även när man jobbar men det är så mycket tid som försvinner. Tid där man kan vara med den man älskar, sina vänner och familj. Man kan ut och resa och bara känna sig lugn och inte stressad.

Vad underbart det låter.

Under semestern var jag och Pirre en sväng till Hallstavik där vi hälsade på min pappa. Det var väl nästan ett halvår sen jag såg honom sist tyvärr... men nu har han fått träffa både mig och Pirre. Det verkade som han gillade honom. Han verkade gilla min nya bil också. Men efter det har jag inte hört nånting från honom. Det känns tråkigt.

På vägen hem från Hallsta ville Pirre ta en sväng förbi Väddö eftersom han i stort sett växt upp där eftersom dom har haft sommarstuga där. Sagt och gjort. Väl på Väddö fick jag för mig att vi skulle leta upp syrrans och Mickes sommarstuga och överraska dom ifall dom var ute.

Vägbeskrivning fixade Lelle och efter ett tag rullade vi in på deras infart.

Det var en mycket förvånad och glad syster som tittade ut från husdörren.

Blev en promenad utmed vattnet och sedan grillning innan vi begav oss hem till Ingarö igen.

Visst ja, vi åkte förbi farmor också. Jag tände ett ljus och ställde vid hennes gravsten.

Jag har hunnit med en sminkgrejja också. Jag fick ett presentkort på Makeuputbildning på MakeUpStore då jag fyllde 30 år och när jag flyttade över mina saker så dök presentkortet upp och självklart stod det att det hade gått ut i maj. Skitsur ringde jag dit och det var absolut okej om jag kom dit ändå med mitt presentkort så dagen efter satt jag där och blev sminkad av en jättesminkad mörkhyad tjej men hon var jätteduktig och trevlig. En märklig sak var att hon "niade" mig hela tiden. Jag kände mig nästan som en kunglighet. haha.

Jag blev skitsnygg efteråt hehe och nu har jag övat två gånger på att sminka mig sådär igen. Funkar. Kanske inte blir riktigt lika bra men helt okej. Eller som Pirre brukar säga. Det är inte bra men det är okej. Hahahaha. Alltså inte när jag sminkar mig. =) (internt skämt)

Elin har varit borta i en hel vecka och jag var där o vattnade katterna. NISSE, världens tuffaste katt (eller inte) mjaoade nästan ihjäl sig när jag öppnade dörren. Klara, hans syrra hade varit borta i flera dagar och han kände sig väl ensam stackarn. Tyckte tillochmed att han blivit lite tunn. Han fick gå ut och lufta pälsen lite under tiden jag var ute och ropade på Klara som aldrig dök upp. Hällde på massa mat och ställde ut vatten och mat till klara (fast hon dök upp på kvällen sen, vilket va himla bra för jag blev så orolig).